Sedär...

Hej på er (de få som hittar hit)!

Jobba, sova, äta, jobba, sova, äta...mitt liv som packningsoperatör på världens största läkemedels företag..

Vad det förgyller vardagen att kunna ksta in ett "mysa med mitt hjärtas fröjd och glädje" då och då. På sistonde, har man blivit bortskämd deluxe med den varan :) Damen min dyker upp oftare och oftare. Då vet man att livet leker :D

 

Vad händer annars då?

 

JO! Det är dags för födelsedag...då ska det bjudas till kalas. En tre rummare på 65kvadrat ska inhysa 20talet personer, som ska kalasa på korv med bröd, smörgåstårta och gräddtårta. 2 famijer smska trängas i ett utrymme inte större än en sardinburk känns det som. Men jag vill ha det hemma hos mig och baske mig om inte det ska gå att fixa. Halländska partybord och stolar ska fraktas och råvaror ska inhandlas och formas till mat. Tror att det ska funka..vet att det ska funka....måste funka hehe.

Smörgåstårta..undrar vad man ska ha för fyllning (det finns en kommentera knapp här nere, där man kan ge förslag via ;)) Tårta..det vettefan..men vem bryr sig, bara den är kaloririk :P

Damen kallar ppå uppmärksamhet..så nu säger jag hejdå

 

hejdå :)

 

//Jens

Helgen då Jens fick mig att gråta.......

Först vill jag be om ursäkt för bristen på inlägg. Tror att både jag och Jens inte är några monsterbloggare direkt. Men ni får ta det för vad det är. Är lite kul att skriva här ibland. Och varje gång lovar jag mig själv att jag ska bli bättre på att skriva, men det ser ju inte så ljust ut :P

 

Helgen då Jens fick mig att gråta. Det var förra helgen det. Jag fyllde nämligen år förra helgen. Söndagen den 27 Mars närmare bestämt. Jens var uppe hos mig den helgen. Men som det brukar vara på söndagar, så skulle han bege sig hemåt. Jag skulle jobba den dagen 7-16 :( Så jag fick en hejdå och grattis puss innan jobbet. Sen så skulle Jens ta tåget söderut vid 12-snåret. Trodde jag.

Men när jag kom hem efter jobb. Så Var han kvar. Han hade tagit ledigt från jobb för att vara med mig och min familj på söndagskvällen. Gissa om jag blev glad. Min goa, härliga, underbara pojkvän. Och då, då fick han mig att gråta. Gissa om jag var glad.

 

Älskar dig Jens. Tack för allt du gör för mig.

 

 

 

amorprocul

Kärlek på avstånd Är en blogg som vi delar (Jens och Emma)

RSS 2.0